Detta arbete undersöker två tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest på i arbetet är ett artificiellt neuralt nätverk som evolveras med hjälp av samevolution. Tekniken är utformad för att inte behöva någon tidigare mänsklig expertis. Den andra tekniken använder heuristiker och mänsklig expertis för att få fram evalueringsfunktionen. Spelet som används för att testa teknikerna är Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Detta arbete undersöker två tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest på i arbetet är ett artificiellt neuralt nätverk som evolveras med hjälp av samevolution. Tekniken är utformad för att inte behöva någon tidigare mänsklig expertis. Den andra tekniken använder heuristiker och mänsklig expertis för att få fram evalueringsfunktionen. Spelet som används för att testa teknikerna är Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Detta arbete undersöker två tekniker för att evaluera spelplanen i minimaxalgoritmen. Den tekniken som fokuseras mest på i arbetet är ett artificiellt neuralt nätverk som evolveras med hjälp av samevolution. Tekniken är utformad för att inte behöva någon tidigare mänsklig expertis. Den andra tekniken använder heuristiker och mänsklig expertis för att få fram evalueringsfunktionen. Spelet som används för att testa teknikerna är Kinaschack.Resultaten antyder att tekniken i fokus inte fungerar till spelet Kinaschack.

Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom tekniken är relativt ung så finns det fortfarande mycket att lära om hur det fungerar och hur den används. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan känna sig säker när man använder IP-telefoni till vardags. Det primära objektivet med projektet är att få en helhetsbild och förstå hur tekniken verkligen fungerar.Vidare behandlas telefonens historia då det är viktigt att se var tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd tråd från telefonens teknologi och det publika telefonnätets rötter görs en jämförelse mellan de två teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de båda systemen.

Examensarbetet handlar om OCR (Optical Character Recognition). OCR-tekniken går ut på att konvertera inskannade bilder från maskinskriven eller handskriven text (siffror, bokstäver och symboler) till datorformat. Syftet med detta examensarbete är att utforska OCRs framtid och vilka användningsområden som finns idag för tekniken. Det intressanta är att se hur OCR klarar sig när mer och mer material är digitala. Genomförandet till detta examensarbete har gjorts med information från böcker, Internet, mejl och genom att tittat närmare på ett företag inom den grafiska branschen som använder sig av OCR, nämligen Aftonbladet. Jag har även testat ett OCR-program, ABBYYs FineReader 8 och gjort tester med några testteman, exempelvis matematiktest och olika tester på artiklar från några tidningar. Mina slutsatser är att OCR har en framtid men tekniken har en del förbättringsmöjligheter, exempelvis tolkning av handskrivna texter. OCR kan finnas kvar även när mer och mer material blir digitala om det integreras i befintliga tekniker, som i ett spam-filter för att tolka texten i bilden.

Syftet med detta gestaltande arbete är att ta reda på hur skiktlimning fungerar i skolundervisningen och vilka möjligheter som finns för att integrera den mer i skolan. Syftet är också att bidra med kunskap om tekniken till andra lärare. Detta är ett gestaltande examensarbete. Tre olika produkter tillverkades med hjälp av skiktlimning. Processen dokumenterades så att lärare och elever ska kunna använda dem i slöjdundervisningen.

I detta examensarbete undersöks förutsättningarna för intarsiateknikens tillämpbarhet inom tapetserarens arbetsfält. Jag har genom att studera de olika hantverken och teknikerna inom intarsian fått en större kunskap om dessa och kunnat reflektera kring deras användning för tapetseraruppgifter. Efter att ha provat och jämfört olika tekniker, material och tillvägagångssätt och omsatt mina experiment i en sittmöbels klädsel har jag kommit fram till följande:Inget av de olika lädermaterial och limmer jag testat fungerar bättre eller sämre än något annat av dem jag provat. Samtliga fungerar bra på såväl välvda som plana ytor, på hårda såväl som mjuka underlag ? under de förutsättningar jag närmare redogör för i arbetet.Mina experiment, så långt, har också visat att båda de tillvägagångssätt jag valt, utskärning av mönstret för hand respektive laserskärning, är förenade med problem som gör tekniken svår att i dagsläget förena med kravet på arbetsekonomi och precision.

Detta arbete handlar om Central Tire Inflation, vilket är ett system för att under färd variera däcktryck. Arbetet syftar till att se vilka erfarenheter skogsnäringen i Sverige har av tekniken. Intervjuer med representanter från skogsorganisationer har genomförts. Resultatet av dessa har jämförts med körningar i Roadex stress-test, vilket är en teoretisk modell för att få fram ett underlag om effekter samt erfarenheter av tekniken. Resultatet som framkommit visar på att skogsnäringen är väl medvetna och positivt inställda till tekniken samt att denna används för att öka tillgängligheten i skogen under förfallsperioder.

Uppsatsens syfte är att undersöka det värde som uppfattas och vilka förväntningar som finns kring visualiseringsteknik vid marknadsföring av nybyggnationer och varför dessa förväntningar existerar. Ett samarbete mellan en mäklarfirma och en tjänsteleverantör där man använt sig av ett headset för att visualisera obyggda bostäder och ge användaren möjlighet att ta sig runt i bostaden har undersökts. Med hjälp av modern teknik har tjänsteleverantören skapat en virtuell värld, där användaren kan bilda en rumsuppfattning. Denna teknik har inte tidigare använts på detta sätt i Sverige och det var därför intressant att undersöka värdet av tekniken inom detta användningsområde. Detta gjordes genom att ta reda på varför man har valt att använda sig av tekniken, vilka förväntningar och förhoppningar som finns på tekniken och hur tekniken upplevs.

Use Case-tekniken används för kravutvinning under RE-processen. Under RE-processen utvinns och dokumenteras krav på det nya systemet. I detta arbete undersöks vilka oklarheter systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever med beskrivningen av denna teknik.Hur Use Case-tekniken utvecklats och vilken kritik som riktats mot tekniken beskrivs även detta i arbetet.Undersökningen utgår ifrån hur de systemutvecklare som använder tekniken upplever att denna är beskriven och utfördes med enkäter och intervjuer.Svaret på undersökningen är att de systemutvecklare som använder Use Case-tekniken upplever att denna som helhet är tydligt beskriven. På detaljnivå upplever dock de svarande att teknikens beskrivning:* saknar stöd för på vilken nivå Use Cases skall utformas,* saknar bra exempel,* inte har tillräckligt fokus på syftet med Use Cases,* saknar stöd för hur Use Cases skall utformas,* inte beskriver skillnaden mellan generalisering och <<extend>>* inte beskriver skillnaden mellan <<include>> och <<extend>> tillräckligt väl..

Jag har närmat mig Yat-tekniken ur en genuskontext för att se om det är möjligt att med den kunna göra mer medvetna val som skådespelare utifrån behovet av att inte följa den normativa bilden av vad en kvinna eller man ska vara, representera eller presenteras som på scenen. I mitt arbete har jag använt och undersökt Yat-tekniken som en möjlighet att se schablonen eller kategoriseringen i den vedertagna bilden av vad en människa ska vara. Jag har utgått från att femininiteter och maskuliniteter betecknar mänskliga karaktärsegenskaper fritt flytande. De har således inget med skådespelarens biologiska kön att göra. Med den utgångspunkten vore det potentiellt möjligt att med hjälp av Yat- tekniken kroppsligen applicera dessa rörelsekvalitéer på alla individer oavsett könstillhörighet.

Distansutbildning har snabbt vuxit fram under den senaste tiden och blivit ett mycket aktuellt område inom utbildningsväsendet. De tre huvudsakliga faktorerna som driver på satsningarna inom distansutbildningen är förhoppningarna om ökad tillgänglighet, ökad kvalitet och minskade kostnader. För att kunskapsspridningen ska fungera bra i distansutbildningen behövs att IT- systemet, som ska fungera som stöd till att kommunikationen mellan de olika aktörerna, fungerar effektivt. I denna uppsats analyserar vi hur de IT-stöd, som används, fungerar som kommunikationsverktyg vid kunskapsspridning. Hur uppfattar användarna att det IT-system, som de använder i sin distansundervisning, hjälper dem i kommunikation med varandra och hur det fungerar som hjälpmedel vid kunskapsspridningen.

Dynamisk binär översättning är en teknik för att köra program kompilerade för en plattform på en annan inkompatibel plattform. Tekniken finns bland annat implementerad i många konsolemulatorer, men det finns även andra exempel där tekniken använts, t.ex. vid arkitekturskiften. Nära besläktade områden är dynamisk kompilering och dynamisk optimering. För att undersöka tekniken (dynamisk översättning) närmare implementerades den i en, redan färdig, interpretativ (switch-baserad) Chip-8 emulator.

Uppdragsgivare för detta examensarbete är Länsstyrelsen Dalarna. Målet är att undersöka hur lämplig tekniken med CBS (Cell Broadcast Service) baserade textmeddelande är vid viktigt meddelande till allmänheten (VMA-larm). En tjänst som utnyttjar CBS-tekniken kan rädda liv om allmänheten i ett tidigt skede får reda på vad som hänt och vart de ska bege sig.Rapporten visar på hur man kan använda SMS då en krissituation uppstår. Med hjälp av CBS-tekniken skickas meddelandet till specifikt valda basstationer och alla mobiltelefoner som är uppkopplade mot den. Det positiva är att bara de som behöver få veta vad som hänt får meddelandet.Enligt specifikationerna (ETSI) på GSM och 3G-näten i Sverige finns det stöd för utskick av CBS-meddelanden inbyggt i de befintliga näten.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka faktorer som påverkar själva användningen vid införande av ny teknik i mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur 3G tekniken används samt vilka komplikationer som tänkas finnas med brukandet av tekniken. Vi har valt att endast titta på funktionaliteten i själva mobiltelefonen ur ett användarperspektiv samt hur användaren uppfattar och tar till sig tekniken. Vi har använt oss av ett mindre antal semistrukturerade intervjuer i vår studie. Teorin som används i uppsatsen behandlaranvändaracceptans och användbarhetsaspekter.